Så kom den då, den där dagen då stora damen tar sinaja jag vet första steg ute i stora världen och mamma inte är med... kan berätta att jag VÄNTAR på det där mailet att hon har kommit fram och att allt är ok!
Stora damen flög i morse till Tyskland. Hon ska va i Bochum en vecka som utbyteselev... naturligtvis är hela tyskagruppen med lärare där men hon ska bo hos tjejen som bodde hos oss i höstas... så lite bekant men ändå... inte är det sen samma sak endå, inte är det som hemma.
Tycker det är fint att deras lärare har så stort intresse i sitt jobb att hon är beredd att offra sin fritid och släpa med en grupp tonårstjejer ut i världen. Det äventyr dom är med om denna vecka, att dom nu blir tvugna att använda det språk dom har läst i två år och så måste dom stå på egna ben.. det gör mycket gott. Men ändå... hon är min tös... och ja jag vet... hon klara sig... men ändå.
Små barn små bekymmer, stora barn stora bekymmer.. stora damen sen igen har aldrig ställt till med bekymmer...
Dom har ett fullspäckat program. En dag ska dom åka buss till Amsterdam. Det är säkert jätteintressant! Som tur har hon facebook så man får hoppas att hon uppdaterar... vad skulle man göra utan den här tekniken riktigt.?
Man har blivit så bortskämd med allt att alltid få kontakt med någon genast... undrar om man skulle klara sig en månad utan telefon...
I varje fall. Väntar fortfarande på det där mailet... hoppas det kommer snart.
En skön helg alla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar