Klumpeduns

Vilken klumpeduns jag är!!

Som jag berättat har vi "blivit med hund".

Valpen som heter Snoopy är nu 17 veckor. En livlig, glad och snäll vit herdehund. Nu senaste vecka har hon också börjat säga till att hon vill ut för att uträtta sina bestyr... tyvärr är det lite så att om man inte reagerar GENAST! så kommer det inne..fortfarande.

Nåja, hon är bara baby ännu. Om natten begär hon sig ut ett par gånger. Då kommer hon till min säng och väcker mig. Jag går ut, hon gör bestyren rätt så fort och så kommer vi in och sover en stund till. Som att ha en baby som fortfarande äter dygnet runt... snart blir hon så stor att hon klarar en hel natt utan rastning...hoppas jag.

Inatt då jag var ut... steg jag snett, vrickade foten föll från trappan med hund och koppel och allt. Klädd i morgonrock och kappa låg jag där i en hög.

Håhå. Vrickade foten riktigt ordentligt! Tjock blå fot  som gör rätt så ont att stå/ gå på idag... och blåare lär den bli!

Klumpedunsen var i farten!

Hmm... 

Va ska man annat säga? Att jag verkligen väntar på en hel natts sömn, sova ostört, ingen hund som ska ut eller katt som springer ut och in... för det har jag väl ändå berättat! att jag stiger upp tre fyra gånger alla nätter för att öppna dörren så katten kan komma in eller gå ut...

Knäpp??

JAAA! ropar vi alla i kör!

Sover väldigt lätt, vaknar säkert av att en knappnål faller till golvet men har också väldigt enkelt att somna om. Bara att vända sida, dra täcket över örat och sova!

Nu ska jag dock dricka en kopp kamomillate medan jag kollar os. 

Sov gott alla!